ACO Cleansing Wash – intimate care

"ACO Intimate Care Cleansing Wash är en extra mild och skonsam tvål speciellt anpassad för underlivet. Tvålen är krämig och ger ett skönt lödder".

 

 

Innehållsförteckning

  • Aqua
  • Disodium Laureth Sulfosuccinate - gör så att produkten skummar/löddrar, interagerar med cancerogena kemikalier*, HÖG föroreningsrisk!
  • Laureth-3 – interagerar med cancerogena kemikalier*, HÖG  föroreningsrisk!
  • Butylene Glycol – kan irritera huden runt ögonen, har även setts vara luftburen
  • PEG-7 Glyceryl Cocoatepropyleneglykol
  • Cocamidopropyl Betaine - interagerar med cancerogena kemikalier*, HÖG föroreningsrisk!
  • Glycerin – en biprodukt från tvåltillverkning, kan vara animaliskt
  • PEG-150 Distearat propyleneglykol
  • Caprylyl Glycol – används bland annat mot löss i hårbotten, restriktioner kring mängd styr användning pga misstanke om toxicitet
  • Sodium Chloride
  • Lactic Acid – mjölksyra; kan vara animalisk, misstänkt allergen som kan reta hud, ögon och lungor
  • Phenoxyethanol – kan irritera hud, ögon och lungor, restriktioner mot att användas i läpprodukter, förbud i Japan – får inte användas i hudprodukter
  • Sorbic Acid – allergen, retar huden. Konserverande, doftbevarande.

* till exempel Ethylene oxide och 1,4 Dioxane, 10/10 respektive 8/10 på EWG´s skala (0-10) för gradering av skadlighet. (www.ewg.org)

Av hela 13 ingredienter är 11 st antingen allergena, cancerogena eller hormonstörande.

Ett par exempel nedan. Mer extensiv förteckningsförklaring finns under rubriken En djungel av tillsatser.

Propyleneglykol –interagerar med cancerogena kemikalier (se ovan), HÖG  föroreningsrisk!

Förekommer också med förteckning PEG, oftast följt av ett nummer. Till exempel en vanligt förekommande av PEG finns att hitta i många hudproduktuer som lotion, smink och tvättkrämer och som ovan i intimtvål.
PEG 40, också känt (förklätt) som Castor Oil är även den vanligt förekommande i hudvårdsprodukter. För att framställa Castor oil tillsätts 40 komponenter etylenoxid, en känd cancerogen som blir kvar i slutprodukten.

Propyleneglykol är en känd allergen och kan reta hud, ögon och lungor. Den är också skadlig för inre organ (icke-reproduktiva). Polypropylenglykol är även en så kallad penetrationsförstärkare, vilket innebär att den tar sig in lättare i huden och den tar också med sig andra kemikalier ut i hud och blodomlopp.

Bland mycket annat används upphettad polypropylenglykol när man tar bort is och snö från flygplan, då den fungerar som antifrysningsmedel.

Cocamidopropyl Betaine -  Kokamidopropylbetain

Problemet med kokamidopropylbetain är att resterna av dess verksamma syror amidoamin och 3-dimethylaminopropylamine (ett av många namn på den här kemikalien) kan bli kvar i produkten. Dessa kemikalier kan orsaka kontaktdermatit – en typ av akut eller kronisk hudreaktion (utslag och klåda), irritera ögonen och även ge andra alllergiska reaktioner.

Faktum är även att det höga antalet allergiska reaktioner mot de ovannämnda föroreningarna ledde till att Amercian Contact Dermatitis Society år 2004 utmärkte kokamidopropylbetain till “Årets allergen”.

 

Källor:

Polypropylenglykol

http://chemicaloftheday.squarespace.com/todays-chemical/2009/6/27/propylene-glycol.html

http://www.ewg.org/skindeep/ingredient.php?ingred06=705315

Castor oil

http://chemicaloftheday.squarespace.com/todays-chemical/2009/8/3/peg-40-castor-oil.html

Etylenoxid

http://www.ewg.org/skindeep/ingredient/726229/ETHYLENE_OXIDE/